Skinnypojkarna mår bra i magen igen, så skönt! Marsvinet Morgans böld har envist växt ihop nu. Fram till i Måndags morse lyckades jag hålla den öppen med att spola tre gånger om dagen. Sen var det kört. Medicinen äter han fortfarande och magen mår fint. So far so good. Tyvärr ligger bölden kvar men är betydligt mindre än tidigare. Skall slå en signal till vår veterinär i veckan och rådfråga igen.

I veckan får vi förhoppniongsvis besök av en marsvinsköpare. Det har stått absolut stilla på den frontenett tag så det känns bra med besök. Alla småttningar förtjänar sina alldeles egna hem så snart som möjligt.

Ja just nu är det mycket pyssel. Morgan får fortfarande antibiotika som smakar helt okej enligt honom själv.Efter det får han bra för magen medel som smakar mums! Den sprutan gapar han glatt efter varje gång. På det tömmer vi hans varböld minst tre gånger om dagen. Idag ser den riktigt bra ut. Den fyller inte på lika mycket alls och vattnet som kommer ut vid sköljningarna är nästan helt klart. Magen håller än så länge jättebra trots antibiotikan. Vi håller tummarna för honom. Han är en sån charmig kille! Sitter absolut stilla och tyst när vi meckar med honom och smaskar ivrigt i sig medicinen varje dag.

Dessutom är han och Gollum lite extra charmiga när de tar sina repor ute på golvet. Lite då och då när man komer in i arbetsrummet där småttingarna bor får man leta efter dem. Oftast hittar jag dem under ett skrivbord eller i en kasse med hö som glömts framme.

Däremot är jag lite orolig för Gollum & Gimli, två av mina skinnysar. De båda är ritkgit dåliga i magen. Jag klurade opch klurade över vad det kunde bero på när jag plötsligt kom på det. Höt! Jag har förvarat mitt marsvinshö i samma box där jag tidigare haft hösilage till hästarna. När hö´t började ta slut har säklert en del av det gamla hösilaget blandats in med marsvinshö´t!

Lördag morgon körde min kära sambo iväg och köpte nytt marsvinshö. 80 kilo fräscht och fint hö vilar nu i en alldeles egen box och småkillarna får bra för magen medel de med. I övrigt är de pigga och äter som vanligt.

Förövrigt gav mina annosner resultatet att väldigt många hör av sig och vill lämna in djur. Jga som sitter med fullsatt blir lika frustrerad varje gång jag tvingas tacka nej. Jag skcikar dme vidare till andra omplaceringehem och hoppas det löser sig. Ibland klarar jag dock inet alls a att hålla mig utan måste tillägga "hör av er om ni inte får en plats!"...det gäller framförallt äldre skruttar...jag är lite extra svag för skruttiga marsvinstanter och gubbar.

(Rimfrost som kom hit i mamma Nikitas mage och nu är stor och flyttat hemifrån)

Igår bar det av till veterinären igen och den här gången fick vi vår "vanliga" lantisveterinär som är kanonbra! Hon har egen klinik ute hos oss på landet och får oftast ta hand om våra sjuka djur.Hon jobbar också en dag i veckan på klinik och till vår stora glädje råkade hon jobba just idag.

Förra omgången tömdes Morgans böld och så skickades vi hem med några snabba ord om att ge antibiotika. Inget fick vi höra om återfall eller hur såret skulle hållas öppet eller om hur det i själva verket sett ut när bölden tömdes. Känner att en annan veterinär första gången kanske hade besparat oss en extratur till kliniken! Nu tömdes bölden igen. Morgan får ytterligare dagar på antibiotika. Såret skall spolas rent mest hela tiden och hållas öppet så länge det går. Nya tvätt"medel" nya sprutor. Tack och lov för vår ordinarie veterinär!

Vi fick också veta att det inte såg särskilt trevligt ut. Att infektionen är så utspridd att prognosen inte är fantastisk. Själv har jag börjat fundera på hur jag skall göra OM det inte går vägen. Vad händer med min ende kille Gollum då? Skall jag våga kastrera honom? Förhoppningsvis slipper vi ta ställning. Nu är det tvätt av sår som gäller mest hela tiden.

Efter fem dagar med antibiotika är Morgans böld lika stor som när vi började och hans matte är grinig. Försökte få tag i veterinären idag utan att lyckas och får fortsätta ringa imorgon. Skit rent ut sagt. Morgan är dock totalt obekymrad och traskar runt och småpratar och mumsar som om han inte hade ett bekymmer i världen.

Småkillarna tycks också trivas i sina nya par vilket är roligt. Hemsidan är uppdaterad med nya bilder på alla marsvin som är redo för nya hem. Även ett gäng internetannonser har äntligen kommit upp.

HOs oss var det lugnt igår och på marsvinsfronten hände inget nytt men marsvinens matte har gått och blivit brunett. För de som uteslutande läser marsvinsbloggen och aldrig kikat in i min andra blogg kom det kanske som en överraskning att jag var blondin från början men nu är jag hur som helst brunett...för ett tag.

Från:

Till:

Förresten tror jag bestämt jag glömde skriva att vi fick en julklapp från Annie och hennes nya familj. Hon skickade oss två nya mysrullar som blev våldsamt populära här hemma!

Jag hoppas det nya året blir ett riktigt bra marsvinsår men nya kanonhem till alla små som väntar i omplaceringen. Jag hoppas också att jag tvingas lägga ner eftersom alla marsvinsmattar och hussar kommer på att de vill behålla sina små tills den dagen de går bort...

Vi såg fina fyrverkerier igår. Jag är delad när det kommer till raketer. Visst är det vackert att titta på men det ställer till med ett helvete för många djurägare. En vän blev av med två hästar i natt som gick ur hagen. De har fortfarande inte fått tag i dem. Jag vet också att många, många är oroliga över skotträdda hundar varje år.

Fyrverkerier är fina och jag som bor långt ifrån alla höga ljud med mina djur njuter av att titta på alla fina färger inne i stan (djurlös). Men jag tycker någon form av regel som säger att en timme kring midnatt är okej att smälla...sen kan det få vara.

Årets fyrverkerier inne i Norrköping.

Igår körde sambon in mig och Morgan (och en av hundarna men det hör inte hit) till veterinären. Morgans stora böld som växt ännu mer under julhelgen skulle undersökas. Vi befarade tumör, även om det vore en vansinnigt snabbväxande sådan. Eller tandinflammation och såg inte fram emot att eventuellt behöva söva en 4 årig gubbe. Efter en hel del klämmande och kikande i munnen tömde veterinären den enormt stora varbölden och kunde konstartera att det varit ett pyttepytte sår i eller utanpå munnen som orsakat superinfektionen.

Så. Nu väntar fyra dagars antibiotikakur för MarsvinetMorgan och en lättad matte med ännu lättare plåbok kunde andas ut. Idag är han lite kräsen och ville inte ha sin morot. Tomat soch hö slinker dock ned så jag misstänker att han helt enkelt är lite öm efter behandlingen igår.

I helgen flyttade Sid ihop med Spckervadd och Frej ihop med Bruno. Båda småkillarna har växt och blivit modiga tillsammans med sina tillfälliga kompisar här hemma och nu kändes det tryggt att ge dem varsin permanent storebror.

Både storebrorsorna var väldigt intensiva i sin uppvaktning av de små den första dagen men redan nästa dag satt de lugnt och mumsade mat ihop. Det blir nog bra det där! Både Sockervadd & Bruno verkar så glada över att få sällskap!

Själv har jag legat i feber sen i Fredags. Idag har jag sakta börjat lämna min dimmiga febertillvaro där kroppen liksom känts som inlindad i vadd. Nu hostar jag mest lungorna ur mig och varenda muskel i kroppen värker som efter ett maratonlopp. Det har med andra ord inneburit en julhelg där jag legat i soffan och glidit in och ur medvetande.

I Torsdags kväll upptäckte jag en stor knöl på MarsvinetMorgans ena kind. I samråd med veterinär beslutade jag att avvakta över helgen eftersom han fortfarande åt och var pigg. Idag är läget oförändrat och imorgon har vi fått en tid hos farbror doktorn för att kika på kinden. Jag ser inte alls fram emot att försökt köra fyra mil redan imorgon men vem vet, jag kanske vaknar upp kärnfrisk imrogon bitti...

till er alla...En God Jul och ett Gott Nytt År önskas alla marsvinsmänniskor och framförallt alla härliga marsvinsköpare med "Colinamarsvin".

Från: PimPim,Simsala, Nikita, Vildvittra, Smulan, Gollum, MarsvinetMorgan, Sid, Frej, Gimli, Elliot, Sockervadd & Bruno...(genom Natalie )