Igår körde sambon in mig och Morgan (och en av hundarna men det hör inte hit) till veterinären. Morgans stora böld som växt ännu mer under julhelgen skulle undersökas. Vi befarade tumör, även om det vore en vansinnigt snabbväxande sådan. Eller tandinflammation och såg inte fram emot att eventuellt behöva söva en 4 årig gubbe. Efter en hel del klämmande och kikande i munnen tömde veterinären den enormt stora varbölden och kunde konstartera att det varit ett pyttepytte sår i eller utanpå munnen som orsakat superinfektionen.

Så. Nu väntar fyra dagars antibiotikakur för MarsvinetMorgan och en lättad matte med ännu lättare plåbok kunde andas ut. Idag är han lite kräsen och ville inte ha sin morot. Tomat soch hö slinker dock ned så jag misstänker att han helt enkelt är lite öm efter behandlingen igår.

I helgen flyttade Sid ihop med Spckervadd och Frej ihop med Bruno. Båda småkillarna har växt och blivit modiga tillsammans med sina tillfälliga kompisar här hemma och nu kändes det tryggt att ge dem varsin permanent storebror.

Både storebrorsorna var väldigt intensiva i sin uppvaktning av de små den första dagen men redan nästa dag satt de lugnt och mumsade mat ihop. Det blir nog bra det där! Både Sockervadd & Bruno verkar så glada över att få sällskap!

Själv har jag legat i feber sen i Fredags. Idag har jag sakta börjat lämna min dimmiga febertillvaro där kroppen liksom känts som inlindad i vadd. Nu hostar jag mest lungorna ur mig och varenda muskel i kroppen värker som efter ett maratonlopp. Det har med andra ord inneburit en julhelg där jag legat i soffan och glidit in och ur medvetande.

I Torsdags kväll upptäckte jag en stor knöl på MarsvinetMorgans ena kind. I samråd med veterinär beslutade jag att avvakta över helgen eftersom han fortfarande åt och var pigg. Idag är läget oförändrat och imorgon har vi fått en tid hos farbror doktorn för att kika på kinden. Jag ser inte alls fram emot att försökt köra fyra mil redan imorgon men vem vet, jag kanske vaknar upp kärnfrisk imrogon bitti...

till er alla...En God Jul och ett Gott Nytt År önskas alla marsvinsmänniskor och framförallt alla härliga marsvinsköpare med "Colinamarsvin".

Från: PimPim,Simsala, Nikita, Vildvittra, Smulan, Gollum, MarsvinetMorgan, Sid, Frej, Gimli, Elliot, Sockervadd & Bruno...(genom Natalie )

Något värt att nämnas: I år blev två marsvinshem valda till "djurens hjältar" av Agria.

Irene på Eragons omplaceringhem i Göteborg och Mia på Marsvinshjälpen i Stockholm fick dela på priset.

Det är inte bara roligt för att priset innebär en ekonomisk hjälp för omplaceringhemmen utan i första hand känns det stort att det lilla djuret Marsvinet uppmärksammas!

Marsvin har länge varit "slit och släng " djur. Något folk skaffar åt sian barn när de vill testa om de är redo att ta hand om ett "riktigt" djur som hund eller katt. Ett djur man dumpar, avlivar eller säljer vidare när man tröttnat.

Det faktum att dessa båda fått pris känns som ett erkännande för marsvin överallt. Som om någon visar att de är värda. De också.

Idag har jag fått uppdateringar från Annie och Sniffs nya mattar igen och med risk för att låta tjatig så är det så roligt! Jag blir barnsligt glad över att få ett mail där en marsvinsägare berättar hur glada de är över sin nya vän eller hur duktigt hon eller han äter sin persilja. Nördigt? Antagligen men det bjuder jag på.

Sniffs nya matte har skaffat sig en blogg och jag hoppas hon inte har något emot att jag lägger ut länken här.

Sniffs nya familjeliv!

Försövrigt trivs alla pojkar ihop. Gollum och Marsvinet MOrgan har inte hoppat ur sin bur en enda gång sedan småpojkarna flyttade in. Jag tror de känner sig ansvariga för dem. Innan hoppade de fram och tillbaka flera gånger om dagen.

Idag plockade jag in de nya små och passade även på att fotografera alla killar jag har inne för omplacering.

Låt mig presentera Sid:

Han skall efter jul sättas ihop med Sockervadd och förhoppningsvis bli ett bra pojkpar:

Sen har vi också nykomlingen Frej:

Som skall få bli sambo med Bruno:

och sist men inte minst i pojkskaran har vi paret Gimli och Elliot som redan bor ihop och är flyttklara idag:

Sid och Frej har suttit och tryckt i sitt hus sedan de kom hit och idag bestämde jag mig för att helt enkelt sätta ihop dem med Gollum & MarsvinetMorgan. Gollum & MarsvinetMorgan har ett väldigt stabilt förhållande och är två riktigt coola herrar som kommer och går som de vill i sin bokhyllebur. Ihopsläppet gick  väldigt bra! Småttingarna levde upp, började ränna runt och snacka och var plötsligt inte alls livrädda för oss stora tvåbeningar.

Gollum uppvaktade dem en del men inte överdrivet medan MarsvinetMorgan var upptagen med sin morot och inte såg varför det var intressant med två småttingar. Enda gången vi såg en gnutta dramatik var nrä Gollum i sin upphetsning försökte sig på att kliva på MMarsvinetMprgans rygg. Då fick han sig en bestämd "putt med hakan" och sen höll han sig undan.

Nu, några timmars enare är det fortfarande hellugnt i buren så småttingarna får vackert bo kvar till jul. Då hinner stora killarnas lugn och sociala skills smitta av sig en aning innan de flyttar ut i omplaceringen och in i sina nya par.

Efter nyår hoppas jag kunna lägga ut de nya paren på hemsidan.

Vägde de små idag. Med reservation för att vågen kan visa något gram fel så väger den större Teddykillen 190g och den lilla 166g....Nu är jag ingen uppfödare och har inte alls stor erfarenhet av bebisar. Men nog känns det litet?

Imorgon får båda två flytta in för att äta upp sig lite och bli en aningens mer hanterade innan de flyttar in i sina nya par.

Jag har letat sällskap till Sockervadd och Bruno som inte riktigt trivs ihop i några veckor nu. Har letat på blocket och hos uppfödare utan att hitta det jag söker. Så idag körde jag in till Djurmagazinet i stan. Jag har sedan länge slutat handla där med tanke på hur illa de sköter sin djurförsäljning. För jo, trots att jag är emot att sälja djur i djuraffär så finns det ett rätt sätt, och ett fel sätt.

Killarna hos djurmagaziner var 6 veckor gamla och kom in igår. De bodde 6 stycken i en "normalstor" bur. I botten hade de tunt med strö som åkte både hit och dit under fötterna på dem och blottade det halkiga plastgolvet. Ett hus på 6 livrädda måkillar. En smutsig vattenskål. En skål med pellets. En stång med "godis". En saltsten...Två strån hö...

Det här är stället som skall lära nya marsvinsägare hur de skall ta hand om sina nya familjemedlemmar. De här är de som bestämmer framtiden för många många små liv.

Jag pekade på två småkillar. Valde en viltfägad liten Teddy som kändes rejäl och fin i kroppen. Mest för att jag aldrig haft en viltfärgad liten förr och i djuraffären går jag på utseende, vad mer kan jag göra? Sen valde jag ur hjärtat, kanske dumt det återstår att se. En väldigt liten virvelkille. Trefärgad. Han låg underst i högen marsvin hela tiden, såg ut att vara betydligt mindre än de andra och gav mig känslan av att allt inte stod helt rätt till. Det fanns inget annat att göra än att välja honom.

Killarna plockades raskt ned i en kartong med en tuss hö och två informationspapper från uppfödaren placerades på kartongen. Jag frågade om födelsedatum och fick ett leveransdatum. Sade att jag tyckte killen jag valt såg lite liten ut. Tjejen vred på honom och svarde att han inte var för smal...

Jag betalade och gick...

Det är skrämmande hur lätt det är att köpa sig ett liv! Jag fick inte en fråga, inte ett råd. Ingenting. Jag gav dem pengar och jag fick två små liv.

Jag undrar hur de som jobbar i affären trivs med sitt jobb? Jag undrar om de inte inser att ett och annat litet oskyldigt liv kan hamna i helt fel händer? Jag pratar inte bara om familjer där de tvingas leva ensamma hela livet på felaktig kost eller i skitig bur. Jag pratar om ännu värre saker som idioten på Gotland (?) som bet huvudet av en levande mus eller de som köpte marsvin för att sätta eld på. Vem förtjänar det?

Man kan aldrig vara säker på vad som händer med djur man säljer. Det är den bistra sanningen. Sålt är sålt och inför lagen är djur likställda med varor i många fall. Men vi som säljer kan åtminstonne anstränga oss en liten gnutta för att ge djuren en chans till ett liv!

Nu sitter småkillarna tillsammans i omplaceringen. de har fått hus och rör, en stor hög med hö, vitkål, morot och vatten. Imorgon väntar vägning och så skall de få kraftfoder för att göda upp den lille virvelkillen. Båda får vänta minst en vecka innan de introduceras i sina nya par.

Bilder på de små kommer efter helgen men de flyttar först efter jul.

Simsala tyckte det var dags för något annat än vitkål och morötter. Jordgubbsdaiquiri är nya favoriten.

(OBS. Inga marsvin under 18 år har fått dricka alkohol under fotosessionen och jag rekommenderar inte att någon låter sina marsvin smaka hemma.)