Tyvärr hämtade vi hem Twixie ikväll. För andra gången i sitt liv har hon flyttat till en familj där hon inte kunde bo kvar. I båda fallen har det misslyckats i försöken att sätta samman henne med de nya marsvinen. I båda fallen har de andra marsvinet haft hormonella besvär. Den här gången gick det dock - som tur var- inte mer än någon vecka inna  hon kom tillbaka.

Jag suckar för Twixie ( men är tacksam över att hon genast kom "hem" igen istället för att tvingas sitta ensam ) även om hon var helnöjd med att vara tillbaka i flocken. Nu tror jag hon får stanna till i höst. Jag tycker inte hon skall flänga mer på så kort tid och hon går bra där hon går med tjejgänget. Här fungerar hon hur bra som helst så...det blir lätt att hon stannar...ett tag.

Till helgen hoppas jag vädret skärpt till sig och inset att det är sommar. Jag åker i början av nästa vecka och vill gärna få ut alla marsvin i stora inhägnaden innan dess.

I veckan flyttar troligtvis Twixie till nytt hem och kvar är bara Bruno & Frej. Två charmiga och nyfika killar med röstresurser som de utnyttjar allt oftare nu när gräs står på menyn varje dag!

Goda nyheter förresten! Morgans böld har inte visat sig på en vecka nu. Yey! Imorgon skall jag avboka besöket på blå stjärnan i Göteborg och det gör mig verkligen glad om det nu äntligen är över för honom. Efter att ha blivit behandlad varenda jäkla dag i över 4 månader förtjänar han verkligen att bara få vara vanligt marsvin och mumsa gräs i sommar.

Modeller: PimPim, Sala,Nikita, Vildvittra och Twixie

Idag kunde jag inte hålla mig utan släppte ut alla tjejer utomhus. Det var populärt! Det finns så mycket att upptäcka i stora vida världen för en liten marsvinsfröken. Fortfarande är det lite kallt på nätterna så då kommer de in men på dagarna får de vara ute.Några fina bilder blev det men efetrsom jag glömde kameran uite i sadelkammaren får de komma lite senare.

I övrigt har Morgan och Gollum har varit hos veterinären. Jag hittade en fläck på Morgans öra som jag misstänker kan vara ngn ohyra! Tack och lov att de bor ensamma killarna. Prov är taget och vi väntar med spänning på resultatet. På tal om morgan så orkar jag knappt skriva om det längre men såret hans har börjat vara...igen. Nu ger jag snart upp tyvärr. Om två veckor åker vi till Göteborg och då har jag en tid för honom hos veterinärerna på Blå stjärnan. Om de inte har ngn fantastisk lösning så har jag inga fler idéer. Dock känns det förjävligt att ge upp efter flera månaders jobb med honom...och när han FORTFARANDE är på lika gott humör!