Dax för mat, alla sjunger i kör:

Vadå ligga i mysrullen? Står man på den kommer man högre upp!

Morgan hänger på

Morgan, nu utan böld!

Alla borde ha en Sala på taket

PimsterImster tantläpp

Sommaren 2009 tog jag emot min första omplacering. En långhårig liten kille jag köpte från blocket för att ge honom ett liv värdigt ett levande djur. Från början var planen att ta in något marsvin ibland men när marsvin mer eller mindre kastades åt mig ökade antalet från ett eller två till fem, sju och som mest kring 15.

Idag har jag 6 egna marsvin (de började som 2...)och 7 omplaceringar. Det är lite för många egentligen...Marsvinshemmet är min lilla hobby. Till vardags jobbar jag heltid på en tidning och frilansar som fotograf vid sidan om det. Jag föder upp hästar och har i dagsläget 9 hästar hemma på gården. Har också två rottisar och ett par katter.

Tyvärr är det (som ni förstår) lite knepigt att få det hela att gå ihop tidsmässigt. Att driva marsvinshemmet innebär inte bara att städa åt och mata marsvinen. Det innebär vård av sjuka djur, pyssel med dem, annonsering, fotografering av nya marsvin, ta emot besökare, ta emot nya marsvin...etc. etc. Jag försöker minska ned och tanken är att kunna ha ett par platser, men inte mer än så! Sluta helt är dock svårt när jag ser ett behov som behöver fyllas.

MEN fram till och med Augusti har jag intagningsstopp helt och hållet! I Juni åker jag och sambon nämligen till Berlin där vi kommer bosätta oss i minst två månader. Att lämna över marsvinshemmet åt någon annan under tiden känns inte genomförbart. De 7 som finns här idag bor såklart kvar tills deras egna fantastiska nya familjer dyker upp men inga fler kommer in.(Mina egna småttingar får såklart bo kvar hos marsvinsvakter).

Hur det blir till hösten återstår att se.