När jag skrev i bloggen om att jag måste omplacera mina egna marsvin fick jag nästan genast svar från en tjej som var intresserad av att höra mer om mina tjejer. Hon verkar jättebra på alla sätt och vis och en människa jag mer än gärna omplacerar marsvin till. MEN ju mer vi pratade desto ondare fick jag i magen och snart kände jag mig som ett ledset litet barn vars föräldrar tvingar henne att ge bort sina husdjur. Jag kände hur jag var minuter från att stampa med foten i backen, tjura och säga "nej! ni får inte".

Meddelade sambon att det här går inte. Vi kan inte sälja alla små! Samtidigt vet jag att de inte kan följa med. Så. Efter mycket om och men kom jag på att jag kan lämna ut dem på foder! Jag har ett fint ungsto jag kommer låna ut ett par år när vi åker så varför inte göra samma sak och låna ut marsvinen?

På så sätt har jag full koll på vad som händer med dem samtidigt som fodervärden alltid vet att han/hon kan lämna tillbaka dem om ngt i livssituationen ändras. Jag räknar såklart med att foderhemmet blir livslångt men det känns ändå hundra gånger bättre att låna ut dem snarare än att sälja!

Så. mina små letar efter någon som vill ta dem på foder (kanske har jag redan hittat en person för några av dem). Hus, mysrullar etc följer med och jag tar inget betalt för dem. Men i utbyte vill jag ha regelbunden kontakt med de nya ägarna och de som är intresserade kan räkna med att bli grundligt förhörda om sina planer för småttingarna!

Om någon råkar vara intresserad av att bli fodervärd så ser ni alla mina små under "våra egna marsvin" på hemsidan: www.colina.se/marsvin