Nikita&Tommy

Varförhemmabyggd bur?

Jo för "once you go hemmabygge you don´t go back!" Förutom att man kan ge marsvinen precis det hem man vill (Det kan vara jättestort, i våningar, i vinklar etc)så kommer man närmare sina marsvin på ett helt annat sätt i öppen bur jämfört med en gallerbur. Man slipper börja varje möte med de små genom ett skrammel. Det blir lätt att bara sträcka ned en hand och klia bakom ett öra eller presentera en godbit. Det är väldigt charmigt att se småttingarna stå på rad längs kanten och kika ut i väntan på mat och jag inbillar mig att marsvinen trivs bättre när de slipper ett galler framför näsan. Som en bonis blir det också snyggare än en gallerbur. Eftersom man själv väljer färg och utförande kan marsvinsburen bli en snygg möbel hemma!

Dessutom mår jag själv mycket bättre av att inte "bura in" marsvinen.

Så. Hur gör man då en egen bur?

Man kan såklart g göra det hur svårt som man vill. Den senaste buren byggde vi genom att såga till stora spånskivor och plexiglas. Men då har jag också en mycket händig sambo som jobbar med diverse praktiska maskiner som kommer väl tillpass när jag vill bygga marsvinsbur!  Vill man göra det jätteenkelt för sig gör man såhär:

1. Köp en bokhylla (Ex. Billybokhylla på IKEA 2m*80cm eller varför inte den ännu billigare lösningen: Loppis!)Köp vaxduk i valfri färg l Plocka fram en häftpistol.

2.Sätt ihop hyllan och lägg den på rygg.

3. Häfta fast vaxduken i botten på hyllen, se till att duken är så stor att den går minst en dm upp längs kanterna inuti hyllan men gärna ända vägen upp till kanten. Häfta både längs "golvet" och uppe längs kanterna.

4. Fyll mes spån, hus, hö och grönsaker.

5. Stoppa in marsvinen, klart!

Hur städar man en bokhyllebur?

Enkelt! Jag har en skyffel i plast  och en lite mindre spade. Med den lilla spaden skrapar jag ytan i buren från pluttar upp på den stora skyffeln och sedan slänger jag allt i en kasse. Kisset tar man smidigt upp med den lilla spaden. Städar man ofta så behöver man inte tömma buren helt utan tar bara det som ser smutsigt ut.

Nåväl. Jag hoppas ni fick ut något av mina instruktioner. Ikväll har marsvinen mumsat kligröt. Mycket uppskattat!

Marsvinet Morgan

Gollum

Nikita, Simsala, PimPim, Vittra och Smulan

Nu har vi äntligen fixat ett nytt boende till flickorna. (Okej, vi har byggt sisådär fyra burar senaste halvåret men NU är jag nöjd...ett tag) Två personer och fem timmar tog det hela men det var det värt. Nu huserar 4 flickor (fast tillfälligt är de fem tills Smulan flyttat ut) i denna takvåning med sjysst utsikt och ytan 240*80cm. De trivs ypperligt kan jag meddela. Alla verkar uppskatta att komma upp från golvet.

Under flickornas boende tänkte jag att kilarna skulle få bo men se det passade inte! Båda pojkarna hoppade bestämt ur sin bur och gick in i flickornas gamla bur som stod kvar i väntan på soptippen....och där har de nu grall stannat i två dagar.

Så jag antar att jag får möblera om och låta grabbarna fortsätta bo i flickornas gamla bur eftersom de verkar nöjda och glada där.

(Grabbarna och halva buren till vänster)

Nikita (som är en ritkig fegis och ärligt talat bara fått stanna för att jag tycker hon är så enormt fin att titta på !) slappar i ett av husen.

Här hemma planerar jag för fullt för burbygget jag hoppas mina kära sambo skall ta itu med till helgen. En stor våningsbur skall det blir. 240*80 till de 4 tjejerna på övervåningen och ca: 240*75 till de 2 killarna på nedervåningen. Plexiglas skall inhandlas och förhoppningsvis blir det inte bara ett trevligt marsvinshem utan också en hyfsat fin möbel.

Idag var det golvspring i omgångar. Gollum gillar att rejsa runt i full fart medan MarsvinetMorgan mest kliver fram till  kanten och skuttar in till tjejerna istället. Tjejerna gillar golvtiden för en stund, sen hänger de sig över kanten till buren och vill bli inlyfta. Idag vankades kladdig mandarin.

Jag vill börja med att skriva hur glad jag blir över uppmärksamma marsvinsmänniskor! I förra veckan fick jag två meddelanden från folk som sett två av "mina" marsvin ute på blocket. De undrade om jag verkligen visste om att de var till salu. Naturligtvis visste jag inte det, då hade de inte hamnat på blocket. Jag kikar in på blocket med jämna mellanrum, dock mest i län nära mig. Dessa två småttingar hade flyttats till Värmland!

Naturligtvis kontaktade jag säljaren och påpekade det som står i kontraktet alla skriver på, nämligen att inga djur skall säljas utan att jag blir kontaktad. Det visade sig att marsvinen flyttat med sin unga ägare från mamman i Linköping till pappan i Värmland och all information om kontrakt och överenskommelser försvann på vägen.

Efter diskussioner fram och tillbaka hamnade dock marsvinen slutligen i ett annat omplaceringshem på annan ort. Det är ett ställe jag har förtroende för så för mig är det helt okej även om det alltid känns som ett nederlag när marsvin som lämnat mig får flytta fler gånger.

Jag blir lika uppgiven varje gång och framförallt då det sker utan att jag fått veta något! Jobbet med att hitta det perfekta hemmet till varje marasvin är tungt ibland. Hur noga man än är med att informera och förklara, förhöra och läsa av människor så vet man aldrig hur det kommer bli. Jag funderar allvarligt på att lägga ned. Om inte helt så åtminstonne minska ned betydligt! En eller två marsvin extra åt gången vore lagom. Och de skulle inte omplaceras till annat än frigång eller gigantiska bokhylleburar.

Redan idag har jag höga krav på framtida hem men jag kan säkert bli ännu hårdare. Jag kan säkert bli en ritkigt jobbig jävel som knappt någon vågar kontakta eftersom de flesta får ett nej...jag vet inte...skulle det gynna de små eller ej? De allra flesta som flyttat har fått riktigt bra hem! Jag blir så himla glad när människor skriver och berättar hur mycket de tycker om sina nya familjemedlemmar, skickar bilder på glada marsvin som springer fritt och berättar vilken deras favoritgrönsak är. Men sen finns det de där man undrar...blev det fantastiskt eller okej?

I förra veckan flyttade Twixie som bara hann in och vända. Jag tror det blir ett kanonbra hem! Inte ens en vettig bild hann jag ta på damen i fråga. Idag har jag dock fotograferat söta lilla Smulan som nyligen flyttade in.

Här kommer hon. Sju månader gammal och urgullig