Varannan dag får alla mina småtjejer springa på golvet medan jag städar åt dem. En del uppskattar det mer än andra och när de tröttnat på utelivoch jage nvisas med att ignorera deras trånande blickar efter burkanten så tard e saken i egna tassar.

Simsala börjar:

åhej å hå

Nikita följer efter

Hepp

Och PimPim lär sig snabbt

Hopp

Stor rumpa i luften!

Vem sa att marsvin inte var smidiga?

Konstigt nog är det ingen som försöker klättra UT.

Några av mina inneboende damer poserade glatt för kameran i väntan på sin frukost.

PimPim och Simsala trängs på kanten

Nikita i hängmattan

Simsala gillar att få tokryck i hängmattan

Just nu händer det inte mycket krign marsvinen. Dagarna rullar på med matning, städning och pyssel. Jag skall lägga ut en ny blocket-annons på de små fyrbenta som väntar på nya hem. I första hand vill jag snart hitta hem till killarna som bott ett tag och framförallt Marshmallow och Sockervadd som både är så blyga. De skulle verkligen behöva en alldeles egen familj där de får vara huvudnumret och bli ordentligt ompysslade!

(på bilden, Skipper som flyttade till nytt hem i höstas)

På begäran kommer här lite bilder på hur marsvinen bor i omplaceringen.

Lokalen är ett f.d hundpensionat med 6 stora boxar och en gång emellan. Idag använder vi det som sadelkammare men två av boxarna har jag inrett till marsvinen.

Marsvinens boxar är: 200cm *150cm. Den ena boxen är till för killarna och avdelad i två sektioner på 150*140cm respektive 150*60cm. Tjejboxen är på bilderna avdelad men kommer from. imorgon vara fullstor. Mellan killarna har jag ett "plank" på ca:60cm. Just nu bor här 7 marsvin och jag vill egentligen hålla antalet på max 6st.

På sommaren har marsvinen även en ute-inhägnad på ca:10kvm där jag i år skall så gräs.

Idag har det blivit mycket marsvin. Först och främst var det dags för storstädning igen vilket aldrig är populärt innan men alltid efteråt. Sedan tog vi itu med kloklippning av samtliga 14 marsvin. Med blandade känslor från de fyrbenta. De lite räddare sitter så stilla så medan Bruno som är en van herre inte alls har lust att bli klippt och visar det genom att ilsket (men försiktigt) gnaga mig i händerna.

På eftermiddagen kom en familj ut och hälsade på Astrid och Lillan och efter en stunds kel och prat så fick båda tjejerna ett nytt hem tillsammans. Hur det blir kan man aldrig veta med säkerhet men det kändes bra som det alltid gör (annars hade inga marsvin flyttat härifrån).

När flickorna flyttat blev Annie ensam kvar så då fick Pomperipossa flytta ut i omplaceringen. Ihopsättningen gick fullständigt smärtfritt och jag passade på att möblera om så jag fick alla killgäng i burarna bredvid varandra och tjejerna skilt.

De somt tror att marsvin är tysta små klumpar som inte är så intresserade av omvärlden skulle vara med när 7 marsvin får nya burar samtidigt! Det är mycket som skall undersökas, vaktas, smakas på och hoppa upp på. Det skall kaxas med nya grannen och hävda revir, kuttra och kolla in att kompisen säkert är densamma och testa om de nya husen faktiskt är användbara.

Det lutar åt att Pomperipossa och Annie får bli ett par på heltid och leta hem tillsammans. OM jag inte beslutar mig för att låta Nikita flytta ut. Jag velat fram och tillbaka över om jag skall behålla henne själv eller inte. Hur det blir återstår att se.