colinasmarsvin

Senaste inläggen

Av colinasmarsvin - 14 november 2011 16:43

Jo, som jag skrev i förra inlägget har jag lite för mycket att tänka på just nu. Så, fröken marsvin går fortfarande namnlös! Men så kom jag att tänka på att det säkert finns massor av kreativa läsare som har en hel lista med fantastiska marsvinsnamn på gång! Så. Tips önskas. Fröken marsvin är en bestämd och framfusig dam som sakta men säkert lär sig de sociala reglerna i en marsvinsflock. Men hon är snäll och pratsam och vansinnigt söt, som de flesta. Hon kan ha ett kort namn eller ett dubbelnamn, något ur en film eller låt eller något helt annat. Det får gärna vara ett annorlunda namn men kan också vara något helt vanligt. Så...kom igen. Kör på! Jag väntar med spänning.


 


 

Av colinasmarsvin - 14 november 2011 16:33

Det har varit mycket av allt här. Jag jobbar och studerar (sammanlagt 110%) och skriver och fotar och rider in unghästar och tränar jyckar och tar hand om marsvinen...och är väldigt väldigt trött själv. Så, allt på internet har fått stå tillbaka. Bloggen får aktivering någon gång ibland när jag känner att jag hinner med men just nu är det tusen andra saker jag måste prioritera. Det var även ett bra tag sedan jag fotograferade småttingarna men så småningom skall jag även ta mig tid att göra det. Det är så illa att fröken marsvin inte ens fått ett namn! Hon heter helt enkelt fröken marsvin så länge men tycks relativt obekymrad över det.


Livet rullar på. Alla de små mår bara bra men jag skymtar inga nya hem varesig för kaninen Albert eller marsvinskillarna Bruco och Frej. Den senaste veckan har det dock drällt in mail från folk som vill lämna marsvin. Det tar emot, det gör det varje gång, men jag svarar nej och hänvisar till andra. Har jag haft två killar boendes här ett år (!) finns det helt enkelt ingen möjlighet att plocka in fler. Tiden och orken räcker inte till för fler omplaceringer så jag prioriterar att göra det så bra som möjligt för de som bor här nu idag. Dessutom finns det planer för 2012 som gör att jag inte kommer ha möjlighet att ta hand om fler. Roliga och nödvändiga planer för min del men tyvärr tråkiga för omplaceringshemmet.


    

(En gammal bild på Gollum och en mandarin)



Av colinasmarsvin - 11 oktober 2011 16:05

Idag tog jag mig tid att få både Albert och Fröken Marsvin att fastna på bild.


Först ut är supersöta Albert som röjjde loss i sopkorg, hökasse m.m och hade skoj.(därav hans skräpiga ansikte)

     


Sen har vi Fröken Marsvin som fortfarande inte riktigt lärt sig marsvinshyfs. Hon gungar rumpa och kurrar för fullt på de andra tjejerna. De har dock lärt sig ignorera henne (Nikita) och säga ifrån (Vittra).


     


Medan jag fotade tjejerna passade Albert på att skutta in i deras box och sno en morot av dem. Jag väntade mig att mina tjejer, som aldrig sett en kanin förr, skulle bli rädda, men icke! Båda var snabbt framme och undersökte honom från topp till tå innan Nikita mycket bestämt ryckte åt sig moroten och sprang iväg med den. Fräck kanin att komma här o sno hennes morot!


   


Om nån känner npn som känner nån som är på jakt efter en sällskaplig kanin att ha lösspringande hemma får ni gärna hojta till!

Av colinasmarsvin - 10 oktober 2011 17:01

Nu har Herr Kanin fått ett namn. För att hedra hans stora mustasch går han numera under namnet Albert Einstein men för enkelhetens skull kallar jag honom Albert. Albert är en väldigt mysig kanin. För att kompensera för det faktum att han bor ensam så får han komma ut ur boxen en stund varje dag och springa lös i hela sadelkammaren. Där vill han upptäcka ALLT på en gång. Han gör höga bakutsprång rätt upp i luften, klättrar på sopborsten, skuttar runt under sadlarna och kryper under hyllor. Han skuttar upp i min famn när jag sitter på golvet, smakar på mina stövlar och är totalt orädd.


Albert kommer göra någon familj väldigt glad, det är jag övertygad om. Jag är redan lite kär trots att jag inte varit någon "kaninmänniska" tidigare. Om det inte vore för mina två kaninätande hundar hade han gärna fått flytta in till mig och springa lös med mina katter här hemma.


Tyvärr skulle den lösningen i dagsläget innebära stendöd kanin men jag hoppas hitta honom det där perfekta hemmet där han aldrig behöver se insidan av en bur. Albert passar inte i bur (ja vilket djur gör förresten det). Han behöver få vara med sin familj. Springa runt, göra glädjeskutt och upptäcka världen...precis som alla smådjur borde få.


Fröken marsvin har ännu inte fått något namn, hon bor kvar med mina flickor och tycks väldigt nöjd med tillvaron. Albert verkar inte sakna henne och inte heller hon honom. När han springer lös har han möjlighet att sticka fram nosen och säga hej till sin gamla rumskamrat men henne struntar han fullständigt i.


Jag undrar vad människor egentligen ser när de berättar att deras kanin och marsvin kommer SÅ bra överens? Två djur som ignorerar varann i samma fängelse är inte = kompisar. Kompisar äter tillsammans, följer varann på upptäcksfärd, pratar med varann och putsar på varann.


Foton kommer... som sagt så snart jag hinner.  

Av colinasmarsvin - 6 oktober 2011 19:26

Igår hämtade jag upp Fröken Marsvin och Herr Kanin efter jobbet. Egentligen ville jag mest hämta upp Fröken Marsvin men kravet var att båda åkte med så så fick det bli. Nu bor Herr Kanin tillfälligt i en av omplaceringsboxarna. Jag har försökt kaninanpassa hans hem med en halmbal att skutta upp på, kaninstora hus att springa in i och såklart massa halm, hö och grönsaker. Han ser ut att trivas och är en riktigt mysig herre. Social och nyfiken och inte alls rädd.


Fröken Marsvin, hon bor med mina andra marsvinsfröknar. Hennes språk är lite ohysat efter två år i kaninsällskap och Nikita och Vildvittra undrade nog över vilket märkligt marsvin jag tvingat på dem. Hon stampade rätt fram ivrigt kuttrandes. Klättrade på dem, puttade sig in under deras magar och lät och lät. Att kalla henne bufflig är en grov underdrift! Nikita försökte mest ignorera henne medan Vittra ilsket skrek och skuttade med rumpan mot henne...en gest som helt gick henne förbi skall jag tillägga.


Idag är läget dock lugnare och flickorna mumsar glatt mat tillsammans. Både Herr Kanin och Fröken Marsvin har lite långa klor så det skall åtgärdas. Herr Kanin ser lite märklig ut i pälsen också men jag kan inget om kaninraser så där behöver jag läsa på för att få veta om han ska se ut så eller ej. Ohyra kunde jag tack och lov inte hitta och båda är fina i hullet och nyfikna på livet.


En närmare presentation kommer så snart jag hinner med!

Av colinasmarsvin - 3 oktober 2011 20:34

Det är en ständig frustration att kika in på blocket. Att se marsvin i för små och smutsiga burar med för långa klor är illa. Att se ensamlevande marsvin är ännu värre. Jag önskar jag kunde åka Sverige runt och plocka upp varenda en men någonstans kommer verkligheten och knackar mig på axeln. Ibland kan jag dock inte låta bli utan en och annan måste jag försöka med. Just nu har jag ett övertalningsprojekt på gång, jag uppdaterar såklart när jag vet hur det går.


En glad nyhet är dock att ett blocketmarsvin som suttit ensam fått ett riktigt bra hem hos en av mina tidigare marsvinsköpare! Denna kontaktade mig för ett bra tag sen och berättade att sällskapet till "Colina grisen" dött och hon behövde nytt sällskap. Jag har sedan dess scannat blocket efter honor åt familjen och hittade förra veckan en ensam tjej som verkade perfekt! Tyvärr försvann hon strax efter att jag mailat...


En dag senare fick jag dock ett härligt mail. "Min" marsvinsköpare hade plockat upp henne och tjejerna var nu rumskompisar och SÅ glada över att ha sällskap igen. Lycka!


 


Från vänster: Pomperipossa, Annie och Sniff som alla bor i nya hem idag.

Av colinasmarsvin - 24 september 2011 18:41

Jag har fått höra att Molly & Disa trivs finfint i sitt nya hem och att de  sakta börjar lära känna sina nya familjemedlemmar. Här hemma känns det tomt. Sex marsvin finns kvar och så snart killarna flyttat är de bara fyra. Inga nya kommer flytta in. Det får räcka nu. Jag har varken tid eller ork för fler omplaceringsgrisar som det ser ut just nu. De två stora burarna känns ännu större nu och jag saknar fortfarande mina små favoriter. De var de som lockade fram de andra, som alltid var pratigast, hungrigast och mest nyfikna. Nu skall jag börja jobba på att få de tjejer jag har kvar att våga lite mer på egen hand.


 Jag plockar massor av det sista gröna gräset och ser inte alls fram emot vintern och bristen på marsvinsgrönt. Jag ser att marsvinet jag skrev om i mitt förra inlägg inte längre finns på blocket och jag hoppas så att hon fått en marsvinskompis någonstans.


Alla marsvin behöver en kompis att mumsa grönt ihop med.


 

Av colinasmarsvin - 19 september 2011 21:45

HÄR finns en tjej som jag hoppas snabbt hittar ett hem. Om du kan ta emot henne och hennes kompis och ge dem båda mer lämpliga sambos och en kloklippning, ring på annonsen!


(Om någon har plats för kaninen är marsvinstjejen även välkommen till mig!)

Skapa flashcards