Nu vet jag att den här bloggen har ganska få läsare men OM just du som har ett marsvin från min omplacering läser just det här inlägget får du gärna höra av dig! Jag försöker uppdatera mig om statusen på alla djur som flyttat under åren. De flesta har jag hyfsat bra koll på men det är ett par jag inte hört från på länge.

Så, skicka gärna ett mail till colinapre@gmail.com och berätta hur det går så blir jag glad. Har du bilder blir jag ännu gladare!

Kanske löser det sig snart. Jag har en ny kopis på gång åt Gollum igen. En riktigt stilig kille med päls i såna möngder att Gollum lätt kan använda hälften som peruk utan att hans kompis kommer märka något alls! Just nu fifflar jag på detaljer kring leverans... de bästa marsvinen bor liksom sällan närmast.

Annars är G vid gott mod och roar sig med att springa runt i badrummet mellan mat- och sovtider i buren. Jag skulle bra gärna vilja ta honom med mig och låta honom bli Tysk han med... ett mer personligt marsvin år man leta efter.

Jag tvingas omplacera mina katter då det inte riktigt löste sig så som det var tänkt...Innan November hoppas jag hitta nya hem till dem, annars får de i värsta fall bli Tyskar. Hör er gärna för både här och där ifall någon kan tänkas vara intresserad av världens finaste kattsyskon (3 år & kastrerade).

Mycket mycket mer information om dem och många bilder hittar ni på min andra blogg:

Colinabloggen

I fredags kväll körde jag upp tjejerna till fodervärden i Stockholm. De kommer få det fantastiskt bra och jag är så glad att just den här familjen ville ha mina flickor hos sig! De bor nu ihop med en annan tjej och en kastrat. Inomhus har de en öppen låda som de kommer och går ur fritt och ute har de en hel tomt att springa runt på. Här är några bilder jag fick från fodervärden lite tidigare.

Härligt. Här hemma är det tomt nu. Enda marsvinet kvar är Gollum. Jag blir lite ledsen av att se honom sitta själv men han har en ny kompis på gång! I helgen flyttade vi till ett betydligt mindre hus och bor nu på 3 rok så Gollum bor tillfälligt i en vanlig gallerbur. Jag känner mig elak som har honom där även om jag vet att många marsvin bor så livet ut. Han tycks dock inte alls bekymrad. Buren står ganska centralt här hemma och han får så godbitar så gott som varje gång man går förbi så... ja han är ganska nöjd och snart rätt rund också kan jag tro.

Idag röjjer jag loss i min stora garderob (en på 4 meter som ligger vägg i vägg m marsvinsrummet). Vi flyttar nästa helg så det är massor avv kassar och kartonger som behöver ses över. Saker som ska kastas saker som ska slängas o saker som ska sparas...någonstans.

Det är otroligt vad mycket skit jag sparat på mig i min "gåraldrigini"- garderob. Har hittat allt från faktiskt snygga kläder och skor till böcker, tidningar i massor, marsvinsprylar, hundprylar, trasiga strumpor o glödlampor, klockor...you name it I have it! När rensningen är klar blir det STOR loppis i samband med saluhästvisning här tror jag.

Nåväl. Det jag slutligen skulle komma till är detta... Allt som rensas och gås igenom görs så i marsvinsrummet. Tjejerna som ideligen hoppar ut och in ur buren tycker det är skitkul. Jag tror däremot att det kan bli mindre kul att hitta dem tillslut!

Någon som vill komma hit och hjälpa till? Någonstans i det här rummet gömmer sig två tjejer

.

En annan nyhet är att jag blivit uppdaterad om killarne Bruno & Frej som flyttade till Eragons för ett tag sedan. Bruno har redan fått ett nytt hem (!) och Frej har blivit kastrerad och inväntar nya polare. Det känns så bra att veta att det gått vägen för dem. Jag hade ordentligt dåligt samvete över att skicka iväg dem men här blev det ju sittande år ut och år in...och så snabbt ordnade det sig i Göteborg! Skönt.

Nu väntar jag på svar från tjejernas blivande fodervärd. Eventuellt kommer hon hit och hämtar dem annars kör jag troligtvis dem till sitt nya hem i nästa vecka. Så är det bara Gollum kvar. Han har varit ful i huden ett tag men nu efter ett par behandlingar med schampo vi fick från veterinären och örondroppar (!) börjar han se riktigt fin ut!

Suck… det går inte som det ska just nu, inte alls. Gollum trivdes strålande med sin nya kompis och kompisen med honom. Några glada dagar fick de ihop och så en kväll var han bara borta. På morgonen fick de båda lite sallad och hö och vid kvällsmatningen några timmar senare var Bävern död. Jag har ingen aning om vad som hände, han var pigg och glad tidigare samma dag. De bodde inne så det var varken kallt eller varmt, inga andra djur i närheten…

Nu ligger han begravd under en näve blommor i hästhagen bredvid de andra små jag förlorat i år. En häst och tre marsvin på en och samma sommar… Det är alldeles för många. Vad är det som händer? Det här känns orättvist, elakt och sorgligt och jag har ingen lust alls att fortsätta mer. MEN jag gör det. Jag kör på precis som vanligt och så småningom skall Gollum få en ny kompis… igen…

I fredags hämtade jag upp Gollums nya kompis i Stockholm. Nytillskottet är en brun Teddykorsning som heter Bävern. En vansinnigt söt och försynt kille på 3 år. Enormt snäll och lite försiktig. Bävern har bott sina tre år med en kanin och blev alldeles till sig över att få prata marsvin!

Killarna fick träffas några timmar i badrummet innan jag släppte ner dem i Gollums bo. Allt gick väldigt smärtfritt och de tycktes finna varann nästan på en gång. Bävern betedde sig precis som PimPim (hon hade inte heller träffat andra marsvin på flera år innan hon kom till mig), han slickade och pussade på Gollum som förvirrat kurrade och försökte mucka lite försiktigt... Hans försök rann ut i sanden när han insåg att Bävern inte hajjade vad han höll på med. De tog varsin gurka och bestämde sig sen för att vara polare istället.

I veckan har jag hittat, vad jag tror är, ett fantastiskt nytt hem åt mina tjejer där de får två marsvinskompisar och friheten att komma och gå som de vill ur sin låda. På sommaren får de också agera gräsklippare på stor fin tomt. Det känns toppen! Nu ska jag snart iväg utomlands två veckor men sen hoppas jag kunna köra upp tjejerna till sitt nya hem.

Gollum bor kvar i ensamhet men även för honom ser det ljust ut. På marsvinshjälpens  väntelista hittade jag en kille i samma ålder så efter semestern får han följa med hem och så hoppas jag att han och Gollum skall komma överens.

Det känns riktigt skönt att saker börjar lösa sig för min egen flytt närmar sig med stormsteg! Två månader kvar i Sverige... det är inte långt alls. 

Pomperipossa, Nikitas dotter som fick ett nytt hem för ett bra tag sen!